User Settings

  • Background
  • Fade speed
  • Music
  • Text size
Choose a backgound theme.
Choose the speed the daily prayer fades between stages.
Choose music to play during the daily prayer.
Choose the size of the text for your daily prayer.

Daglig bön - 2020-02-18

Guds närvaro

Jag tänker på att jag står inför Dig, O Herre. Jag tar min tillflykt till Ditt kärleksfulla hjärta. Du är min styrka, när jag är svag. Du är min tröstare i svåra stunder.

Frihet

Herre, du gav mig livet och frihetens gåva. Tack vare din kärlek finns jag till i den här världen. Låt mig aldrig ta livets gåva för given. Låt mig alltid respektera andra människors rätt till liv.

Medvetande

Jag frågar mig hur jag känner mig på djupet idag. Är jag speciellt trött, stressad eller ur form?  Kan jag släppa det som eventuellt stör mig?

Guds ord

Mk 8:14-21

Lärjungarna hade glömt att ta med bröd; ett enda bröd hade de med sig i båten. Jesus varnade dem: "Se noga upp med både fariséernas och Herodes surdeg!" Men de sade till varandra att de ju inte hade bröd med sig. Han märkte det och frågade: "Varför säger ni att ni inte har bröd? Har ni ännu inte fattat och förstått någonting? Är ni så förstockade? Kan ni inte se fast ni har ögon och inte höra fast ni har öron? Har ni glömt hur jag bröt de fem bröden åt de fem tusen? Hur många korgar plockade ni då fulla med rester?" - "Tolv", svarade de. "Och efter de sju bröden till de fyra tusen, hur många korgar fulla med rester fick ni då?" - "Sju", svarade de. Han sade: "Förstår ni fortfarande ingenting?"

Några tankar om dagens bibelord

Active
Default
  • Lärjungarna förefaller fortfarande enkelspåriga när de fantiserar om en framtida politisk ära som verkar förebådad av Jesus popularitet med anledning av hur han mättade de fyra tusen. När han försöker varna dem mot de förväntningar som fariséerna och Herodes gett upphov till (den jäsande jästen som förekommer i bakningen) kan de bara uppfatta hans ord som något som en varning mot dem själva, att lida brist på bröd.
  • Det som de förstår är att, den enda verkliga framtiden är den som finns framför dem (och inte någon gyllene framtid som förebådats av politikerna). Framtidens Herre finns redan bland dem. Hur skulle man annars kunna förklara den stora generositeten med att mätt folkmassan, som ägde rum framför deras ögon?

Samtal

Märker jag att jag reagerar när jag ber över Guds ord? Känner jag mig hotad, styrkt, arg?  Jag föreställer mig att Jesus befinner sig bredvid mig, jag berättar om mina känslor som för en nära vän.

Sammanfattning

Ära vare Fadern och Sonen och den heliga Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. 

Att lyssna till Ordet

Läs igenom stycket långsamt flera gånger och se om det är något ord eller någon mening som du fastnar för. Dröj vid det ett tag innan du fortsätter till nästa.

Det är ungefär som att suga på en karamell. Försök inte analysera meningen, för du brukar ju inte knäcka en karamell och utsätta den för kemisk analys innan du smakar på den.

Ofta kan en fras eller mening dra till sig uppmärksamhet från våra undermedvetna behov långt innan vi har blivit medvetna om orsaken till attraktionen. Därför är det bra att dröja så länge som möjligt vid orden utan att försöka analysera dem.

Kanske märker jag att det far alla möjliga distraktioner genom huvudet, men några tankar, som inte alls är några distraktioner, kan bli till stoff för en bön. Det är som om bibelordet är ett sökarljus som drar över min medvetandeström, mina tankar, minnesbilder, reflektioner, dagdrömmar, förhoppningar, ambitioner och farhågor, och jag ber utifrån en blandning av Guds ord och mina inre tankar och känslor.

Bibeln som sökarljus

Den inledande versen i Bibeln: Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet, skildrar ett nu, inte ett förflutet, och när jag ber utifrån Bibeln låter jag gudsvinden svepa över det kaos och det mörker som råder i mitt inre.

När jag låter Guds ord svepa över mina tankar kan vad som helst hända, för han är överraskningarnas Gud. Det är viktigt att jag inte döljer mitt inre kaos för Guds ord eller för mig själv. Vi har ofta uppfostrats till att tro att det är fel att låta negativa känslor komma till uttryck i vår bön, särskilt negativa känslor om Gud. Vi måste försöka växa ifrån den här uppfostran och släppa fram våra känslor och tankar inför Gud och lita på att han är stor nog att klara av våra utbrott. Det är ingen idé att låtsas inför Gud, som känner oss bättre än vi känner oss själva.

Det finns inte en tanke, känsla eller längtan inom dig som inte kan bli underlag för din bön i ljuset av Guds ord, när du vet att Gud älskar det kaos som är du och att hans ande som verkar i dig kan göra oändligt mycket mer än du tror eller föreställer dig.

Default
Scripture

Att handskas med distraktioner

När man försöker be på det här sättet kan det mycket väl hända att huvudet börjar fyllas med frågor och lösryckta tankar. Hur vet jag att jag inte lurar mig själv? Hur vet jag att de här orden är sanna, att det i själva verket är Gud som talar genom dem? Tror jag verkligen på Gud? Det här är viktiga frågor, men låt dem vänta en stund. När en liten pojke eller flicka blir mörkrädd kommer mamma och tar upp barnet och säger: ”Det är inte farligt”, och så småningom lugnar sig barnet. Men om det är ett underbarn hon håller i famnen och det svarar henne: ”Men mamma, vilka kunskapsteoretiska och metafysiska antaganden ligger till grund för ditt påstående och vilka empiriska bevis kan du åberopa?” då är det verkligen ett problembarn som modern håller i. I bönen är vi som det där besvärliga barnet, om vi vägrar att lyssna på Gud förrän han motsvarar de normer som vi behagar ställa upp. Vi kommunicerar med honom först och främst med våra hjärtan. Hjärtat saknar inte förnuft, det förnuftet är till och med djupare än vi till en början kan urskilja med vårt medvetande.

Nu när jag har låtit frågorna anstå tills vidare, vad gör jag med de andra distraktionerna som mitt huvud är fullt av. Jag börjar kanske fundera på om jag glömde stänga av gasen eller jag kommer att tänka på ett e-mail som jag har glömt att skicka. Om det är bråttom, som med gasen, är det nog bäst att gå och se efter. Sådant som kan vänta kanske jag antecknar för att ta itu med senare. Men annat som dyker upp i huvudet, och som är långt ifrån någon distraktion, kan bli till ett böneämne.

Default
Scripture
Toggle Music