Att bli medveten om Guds närvaro
Om någon bad dig använda ett annat namn för Gud, skulle du kunna använda ordet närvaro, ty det är just det Gud är. När Moses bad Jahve att få veta hans namn, svarade han: "Jag är den jag är", och det betyder: "jag är närvarande". Innebörden av Guds ord är: "Jag är här för dig". Gud är närvarande i allt, speciellt i oss. Jesu namn är Emmanuel, viket betyder "Gud med oss". Evangeliet enligt Matteus slutar med det underbara löftet: "Ni skall veta att jag är med er alla dagar, ja, till tidens slut".
Ur "Att finna Gud" av Brian Grogan SJ
Här följer några råd som kan hjälpa er med den här delen av bönen:
Andningsövningar
Den här övningen innebär att du koncentrerar hela din uppmärksamhet på den fysiska känslan av inandning och utandning, utan att medvetet ändra rytmen i din andning. Koncentrera din uppmärksamhet på att känna den kalla luften strömma in genom dina näsborrar och den varma luften, när du andas ut. I början kan du bli besvärad av din andning och tycka att den blir oregelbunden, men vanligtvis fortsätter inte detta intryck. Om det blir så, om du blir andfådd eller om du får svårt att andas, skall du inte fortsätta den här övningen just nu.
De flesta människor upplever att deras andning förändras, när de gör denna övning, de andas djupare och långsammare, och de börjar bli sömniga. Det är en bra avslappningsövning, men om du vill använda den för mer uttalad bön, låt då inandningen uttrycka allt det du längtar efter i livet, hur omöjligt det än kan verka, och låt utandningen uttrycka att du överlämnar allt till Gud, hela ditt liv med dess oro, synder, skuld och ånger. Det är viktigt att göra detta utan att döma dig själv, utan att vare sig berömma eller underkänna dig själv. Koncentrera dig på att överlämna all din oro, och klamra dig inte fast vid den som om den vore en kär ägodel.
Enligt "Överraskningarnas Gud" av Gerry W. Hughes SJ
Övning att lyssna
Lyssna så några minuter.
Och tystnadens ljud på den plats där du ber, tystnaden inom dig själv...
Och ljudet av dina egna hjärtslag, svaga, men din egen livsrytm....
Lägg märke till svagare ljud, som är närmare.... Lyssna bara, bli medveten om dem...
Lägg märke till de ljud du kan höra, ljud långt borta.... Lyssna bara på dem, försök inte identifiera dem.Sitt upprätt men bekvämt i din stol och luta dig mot ryggstödet.
ur "Att be under fastan" av Donald Neary SJ
Kroppsövningar
Sitt upprätt men bekvämt i din stol, lutad mot ryggstödet. Låt din kropp slappna av (utan att sjunka ihop). Håll fötterna på golvet framför dig och händerna på låren eller knäppta i knäet.
Slut ögonen eller låt dem vila på en punkt framför dig. Låt nu hela din uppmärksamhet koncentrera sig på det du känner i din kropp. Du kan börja vid fötterna och arbeta dig uppåt.
Låt din uppmärksamhet stanna vid den ene delen efter den andra av din kropp, men ju längre du kan koncentrera dig på en del desto bättre. Koncentrera dig på det du känner och inte på tankar om dina känslor. Om du sitter obekvämt, om det kliar, om du vill ändra ställning, notera bara obehaget, intala dig att det är helt i sin ordning utan att röra dig, fortsätt att koncentrera dig på det du kan känna i din kropp.
Själen låter oss sällan vara i fred tillräckligt länge för att göra detta utan att börja fordra uppmärksamhet med kommentarer och frågor: Det här är slöseri med dyrbar tid. Vad har det här med bön att göra? Är det här någon sorts hinduiskt påhitt? Vad är det för mening med det här? Behandla frågor och kommentarer på samma sätt som du behandlade kliandet; erkänn dem och återvänd sedan till att uppleva din kropp.
Om du vill, kan du gå över till en mer uttalad bön genom att upprepa Paulus ord: "I Honom lever jag, rör mig och andas".
Ur "överraskningarnas Gud" av Gerry W. Hughes SJ
26 februari 2012
Mk 1:12-15
Anden drev Jesus ut i öknen, och han var i öknen fyrtio dagar och sattes på prov av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom. När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galiléen och förkunnade Guds budskap och sade: "Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet."
Några tankar om dagens bibelord
• Det är bara en Gud som kan vara så mänsklig att han uthärdar frestelsen. Markusevangeliet skildrar Jesus som gudomlig men också djupt mänsklig. Han söker sig till ödemarken med bara ett enda syfte, att finna Gud, att söka Gud och helt tillhöra honom. Det är först efter det som han kommer till Galiléen och förkunnar det glada budskapet.
• Herre, kom med mig in i min ödemark. Tala till mitt oroliga hjärta och visa mig hur maktmissbruk, ägodelar och njutningar kan förkväva min väg. Det är bara när jag befriats från detta, som jag kan vara till glädje för andra och delaktig i hur värdens problem skall lösas.
Att lyssna till Ordet
Läs igenom stycket långsamt flera gånger och se om det är något ord eller någon mening som du fastnar för. Dröj vid det ett tag innan du fortsätter till nästa.
Det är ungefär som att suga på en karamell. Försök inte analysera meningen, för du brukar ju inte knäcka en karamell och utsätta den för kemisk analys innan du smakar på den.
Ofta kan en fras eller mening dra till sig uppmärksamhet från våra undermedvetna behov långt innan vi har blivit medvetna om orsaken till attraktionen. Därför är det bra att dröja så länge som möjligt vid orden utan att försöka analysera dem.
Kanske märker jag att det far alla möjliga distraktioner genom huvudet, men några tankar, som inte alls är några distraktioner, kan bli till stoff för en bön. Det är som om bibelordet är ett sökarljus som drar över min medvetandeström, mina tankar, minnesbilder, reflektioner, dagdrömmar, förhoppningar, ambitioner och farhågor, och jag ber utifrån en blandning av Guds ord och mina inre tankar och känslor.
Att samtala med Jesus
Tänk dig att du ser Jesus sitta alldeles bredvid dig. På det sättet ställer du din fantasi i din tros tjänst. Jesus är inte här på det sätt som du föreställer dig honom, men han är faktiskt här, och fantasin hjälper dig att bli medveten om det. Tala nu med Jesus … om det inte finns någon i närheten, så tala med låg röst … Lyssna på vad Jesus svarar dig eller vad du föreställer dig att han svarar … Det är skillnaden mellan tanke och bön. När vi tänker, talar vi i allmänhet med oss själva. När vi ber, talar vi med Gud. (Anthony de Mello SJ, Sadhana ps 78-79)
Den helige Ignatius säger om ett sådant här samtal: ”Samtalet förs genom att man verkligen talar; liksom när en vän talar med en annan eller en tjänare med sin herre. Än ber man om någon nåd, än anklagar man sig själv för något ont man har gjort, än framlägger man sina ärenden och söker råd angående dessa”… ”I samtalen bör vi tala och be i enlighet med vår nuvarande situation. Det vill säga, beroende på om jag känner mig frestad eller tröstad; om jag vill uppnå den ena eller andra dygden; om jag vill rikta mig åt det ena eller det andra hållet, om jag vill sörja eller glädja mig åt det som jag kontemplerar. Till sist ber jag om det som jag mer verksamt önskar angående vissa särskilda ting.”(AÖ 59, 199)